.

Johejjo!!

Då verkar ännu ett utvecklingssprång ha sprungit förbi oss.. fy fan säger jag bara!!
som jag skrev sist så är Oliver världens gladaste å nöjdaste unge.. det skulle jag inte ha skrivit för om det var samma dag eller dagen efter så blev det ett konstant gnällande, samma monotona ljud hela tiden.. jag höll på å bli galen!! å inte sku han sova heller!! å jag var konstant trött den senaste veckan..
Men igår mitt i allt så var han sig själv igen och sov riktigt bra under hela dagen och inatt var en riktig drömnatt jämfört med hur det har varit!!
Han sov från 21.30 till 01.30 å sen när Dannes klocka ringde (som han inte lyckades få tyst på) vid 4 så vaknade han till å åt ytterst lite innan han sku börja prata å leka.. men tog upp honom å la honom bredvid mig å sen sov han till 8-8.30.. skööönt!! =)

Å nu är det ju väääärldens babyboom här på Åland.. alla jävlar ska ha barn!! =P har 8 vänner å bekanta som e gravida nu!!
Ni passar på nu, här har jag gått ensam hemma ett år utan nåt att göra å nu när det är dags för mig att börja jobba å ska alla va hemma!! tack som fan!! =P

Jag har sagt det förut och jag säger det igen: jag är inte som alla andra!!
Läser massa gravidbloggar, statusar etc.. alla är överlyckliga (såklart) och lägger upp det ena med det andra..
Jag däremot, var i stort sett bitter hela graviditeten..
Kände mig bara fet, ful och äcklig..

Men så var ju Oliver inte planerad ÖVERHUVUDTAGET!! Jag höll ju som bäst på att leta skolor och sku skicka in ansökningar när stickan visade två streck.. å inte insåg jag att jag var gravid heller, det var Danne som gjorde det..
Jovisst, mensen var sen och jag trodde jag sku dö om man stötte till tuttarna.. men tyckt att d e luuuugnt, mensen e bara sen å brukar ju få ömma bröst innan den kommer..
Inte ens när jag vart sjuuuukt sugen på keso (som jag aldrig har ätit) men kom hem med en burk oliver, mögelost, kakor, godis, morötter å dip insåg jag det.. inte heller när jag hade tryckt i mig halva burken oliver fattade jag det..
Men dagen efter fick jag ett test slängt på mig av Danne.. äsch då..

Nu är jag överlycklig!! Skulle inte kunna tänka mig ett liv utan Oliver å älskar honom mer än något annat på denna jord..
Men dom där månaderna var nog rätt jobbiga.. har sagt det till alla som har frågat hur jag upplevde graviditeten att den var jobbigare psykiskt än fysiskt trots alla mina krämpor..

Det var ju knappt att vi tittade på vagnar å sånt.. eller Danne gjorde det men inte jag.. kläder köpte vi bara några få plagg (fick så jävla mycket).. dom tvättade jag å vek in två veckor innan han var beräknad..

Vart skitarg när Danne och andra sa att jag var sååå vacker med min mage å när folk sku hålla på å ta på den.. å från pappas å Tiinas håll va det ett jävla tjat om hur stor den var då å då så till slut fick jag psykbryt å sen frågade dom inte mer..

Nej, det var inte kul alls..
Visst hade jag bra dagar också, men överlag var det bara jobbigt..

Men när han väl kom ut så var känslorna helt annorlunda!!
Har ju som sagt inte ens varit ifrån honom sammanlagt ett dygn sen han kom.. fixar helst allt själv å håller helst i honom själv..

Men jag är så där knäpp att när det händer nåt som jag inte har planerat så blir jag skitsur å bitter.. jag är en planerings- och rutinmänniska.. kommer det då något som rubbar så blir jag koko!!

Ta bara som när Jenna berättade för mig att hon var gravid.. =P
Jag vart fly förbannad!! Å grät en hel dag å sku inte prata me henne mer.. =P
Dagen efter fick jag såna fruktansvärda skuldkänslor (och har ännu) jag var (och är) ju egentligen jätteglad, men det vart så fel i min hjärna för jag var inte beredd på det.. hehe..

Nej nog tjatat.. fixa mig i ordning så jag e klar när Oliver vaknar så det bara är å trycka i honom lite mat innan vi sticker iväg på tandrådgivning.. =)

Pusshejses